Idag hade jag tänkt att börja dagen med ett besök i Stora Tuna kyrka, men så blev det inte, eftersom det skulle vara begravning, utan jag bestämde mig för att göra en kort cykeltur till Torsång. Detta mest av en tillfällighet men jag visste att även där finns en intressant kyrka, den äldsta i Dalarna.
Torsång ligger drygt en halvmil från Tuna vid Dalälven. Kyrkan är en gammaldags sockenkyrka utan torn. Den visade sig inte vara särskilt intressant i mitt tycke, förutom ett sorta portalmålningar som liknar kurbitsmåleriet, men som måste vara mycket äldre.
Därefter var det lunch på hotellet och sen blev besöket i Stora Tuna kyrka av. En praktfull predikstol och eleganta stjärnvalv fanns att se där bland annat.
Eftermiddagen tillbringade jag i centrum. Då kände jag att jag var mycket trött och blev, efter en del omkringströvande, sittande på "Lilla parken", ett litet utomhuscafé, där jag blev sittande i mer än en timma.
Därefter besökte jag Jussi Björling-muséet, som belyser dennes liv från det att han föddes i Stora Tuna tills hans död. Naturligtvis handlade det mest om succéerna på världens operascener. Programblad, affischer och scenkläder visades. Hela tiden kunde man höra Björlings röst i bakgrunden. Mitt intryck? Jag gick dit utan större entusiasm men med lite allmän nyfikenhet. Björling betyder inte mycket för mig och den klassiska musiken och inte minst operan, är ingenting som intresserar mig så mycket nuförtiden. Jag har fått svårt att relatera till den personligen. Björling är dock en röst från en annan tid, ett äldre Sverige som jag upplever som avlägset. Det är något högstämt och konservativt som jag kommer att tänka på. Borgerligt. Jag har inte mycket med det att göra, men visst hör jag kvaliteten, som är obestridlig, när jag hör Björling sjunga Nessun dorma eller Land du välsignade, men den kommer från en värld som inte är min.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar